Konsten att brygga sitt eget vin

Inom den etablerade vinindustrin krossas vindruvor i en krossningsmaskin, och i enlighet med mer traditionella metoder kan krossningen även äga rum med hjälp av att man trampar på druvorna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.

Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det centralt att även ta bort druvornas skal. För att röda druvor inte ska leda till vitt vin måste man undanröja skalen. För att eliminera exempelvis vildjäst, bakterier och andra oönskade mikroorganismer måste svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i detta skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor eller ekfat.

Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former äger likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har potential att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå bör exempelvis passa på att plocka bär under sommaren samt hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska nyttjas till vinsatser. Som tur är behövs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte använda fötterna heller för den delen. Att krossa bär, frukter eller liknande går fint med hjälp av en potatisstöt.

En väsentlig del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det relevant att vattnet är riktigt rent och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en utmärkt metod som innebär att rena vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre olika former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Vanligtvis har den sistnämnda varianten formen av små stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets area i kvadratmeter per gram.

De två vanligaste reningsmetoderna är att sila vätskan genom granulerat aktivt kol eller att använda pulverkol för att slamma upp vätskan. Det ultimata är att reningen sker i rumstemperatur och man bör helst undvika rening i kyla då det i värsta fall inte funkar alls.

Till vinframställning hemma behövs en brygghink på ungefär 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink skänker nämligen inte yta för skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken pysa ut via hinkens vattenlås under jäsning.

I kommande steg av processen krävs ännu en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs också en oechslemätare som används åt att dosera sockerhalten i musten. Till den krävs ett mätglas stort tillräckligt att oechslemätaren ryms. Vanligtvis brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.

Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter innehåller skilda mängder extraktämnen. Det ger givetvis olika utfall, vilket man ska ha med i kalkylerna.

För att ta ett test med oechslemätaren så mäter man upp omkring tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk därefter ned oechslemätaren för att därnäst läsa av värdet. Det är viktigt att importera mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt följa processen. Det första provet utförs alltid innan jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla omkring i munnen noga för att känna smaken. Häll därefter tillbaka vinet från måttet i hinken.

Sedan får vinet stå i jäskärlet i ungefär 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är klar bör man tappa om vinet samt filtrera på nytt.